Hälsenebesvär – orsaker, symtom och effektiv behandling

Hälsenebesvär är ett vanligt problem hos både motionärer och idrottare och omfattar smärta och nedsatt funktion i akillessenan, kroppens starkaste sena. Tillståndet benämns ofta akillestendinopati och uppstår vanligtvis till följd av långvarig eller plötsligt ökad belastning. Samtidigt kan även faktorer som ålder, stelhet och otillräcklig återhämtning påverka risken.

Hur uppstår hälsenebesvär?

Hälsenebesvär utvecklas när senan utsätts för repetitiv belastning som överstiger dess anpassningsförmåga. Detta kan ske vid exempelvis löpning, hopp eller intensiv gång, särskilt vid snabb ökning av träningsmängd eller intensitet. Därutöver kan nedsatt rörlighet i vadmuskulaturen, felaktigt skoval eller förändrat löpsteg bidra till ökad belastning på senan. Med tiden uppstår degenerativa förändringar i senvävnaden snarare än klassisk inflammation.

Vanliga symtom vid hälsenebesvär

Vanliga symtom är smärta, stelhet och ömhet längs hälsenan. Ofta känns stelheten tydligast på morgonen eller i början av aktivitet. Vid fortsatt belastning kan smärtan minska, men därefter återkomma kraftigare efter träning. I mer uttalade fall kan även svullnad, förtjockning av senan och nedsatt kraft vid tåhävningar förekomma.

Behandling och rehabilitering

Behandling av hälsenebesvär bygger främst på belastningsstyrning snarare än total vila. Inledningsvis minskas provocerande aktivitet, samtidigt som smärtan följs noggrant. Därefter spelar strukturerad rehabilitering en central roll. Framför allt har excentrisk och senare tung långsam styrketräning visat god effekt för senvävnadens anpassning. Vid fortsatt förbättring introduceras mer dynamisk träning, inklusive så kallad energy storage exercise.

Dessutom kan anpassade skor, tillfälliga hälkilar och fysioterapeutisk vägledning bidra till bättre resultat. I de flesta fall läker hälsenebesvär med rätt belastning, tålamod och konsekvent rehab.